"Neologismen 'intra-aktion' betecknar ömsesidig sammansättning av hoptrasslade agenser. Det vill säga, i mosats till det vanliga 'interaktion', som antar att det finns separata individuella agenser som föregår en interaktion dem emellan, medger begreppet intra-aktion att olika agenser inte föregår utan snarare uppstår genom en intra-aktion dem emellan."

 

Begreppet intra-aktion, mest utförligt utvecklat av den amerikanska kvantfysikern, vetenskapsfilosofen och feministiska teoretikern Karen Barad i boken Meeting the Universe Halfway, har det under det senaste årtiondet kommit att utöva ett påtagligt inflytande på samtida teorier och forskning. Detta begrepp är inte bara centralt för Barads egen teori om agentiell realism, vilken strävar efter att ersätta den förmodade åtskildheten mellan världen orden eller världens materiella processer och mänskliga diskursiva innebörder med ett ömsesidigt beroende och samkonstituerande dem emellan. Begreppet har också blivit ett modeord i flera, och delvis sammanvävda, bredare forskningsområden inom humaniora, konst och naturvetenskap. Dessa områden sträcker sig över studier av posthumant tänkande, kritisk vetenskap och teknologi till nymaterialistiskt tänkande i dess feministiska och andra inkarnationer. Men vad innebär intra-aktion förutom att vara en idiosynkratisk omstrukturering av det välbekanta ordet "interaktion", och att ha blivit ett modeuttryck – några skulle hävda ett nytt slaskuttryck – i vissa teoretiska diskussioner och forskningsområden?

 

Specialnumret tar upp den här frågan i nya skärningspunkter mellan materialistiskt tänkande, konstnärlig forskning och konststudier. För det växande område för forskningsinitiativ som går under beteckningen ny materialism har intra-aktion visat sig vara ett tilltalande begrepp för att det bidrar till att belysa den konstitutiva betydelsen av teknologiska, människokroppsliga och olika icke-humana materialiteter i kulturella, sociala och miljömässiga realiteter utan att postulera att de är självständiga områden. I stället tillåter intra-aktion att man undersöker hur olika former av materialitet är ett resultat av sina skiftande samspel med de diskurser som betecknar dem, och de historiska och kulturella processer som formar dem. Till yttermera visso gör detta begrepp det möjligt för en att bekräfta att materialiteterna själva består av aktiva processer, som i sin tur kan påverka, överraska och förändra diskurser och sociala praktiker, dock inom specifika nätverk av relationer.

 

Som klart visats tvärsöver discipliner och internationella arenor har frågor om materialitet under de senaste årtiondena även stadigt återkommit till eller dykt upp på dagordningen för konstnärlig forskning och konststudier. Förutom att framhäva den aktiva – om än fundamentalt relationsbundna – karaktären hos materialiteterna, vittnar begreppet intra-aktion om en annan intressant resonans, särskilt med de spirande formerna och metoderna inom konstnärlig forskning. Genom att betona uppkomsten av agenser, entiteter och kunskapsformer genom relationer kommer det nära det underliggande syftemålet i konstnärlig forskning i fråga om de konstanta överföringarna mellan eller sam-formationerna med praktik och teori: eller med sätt att göra, utföra, känna, tänka och konceptualisera.

 

Det här numret ägnar sig åt skärningslinjerna mellan nymaterialistisk teori och konstnärlig eller praktikinspirerad forskning med ett sammanhängande konceptuellt fokus på intra-aktion och ett brett urval av projekt som ännu inte presenterats. Numrets särskilda huvudfokus ligger på den intra-aktiva tillämpningen av själva begreppet intra-aktion. I stället för att ta detta begrepp som något teoretiskt givet strävar bidragen i det här numret efter att arbeta med, utföra, testa, expandera och modifiera det inom olika intra-aktiva miljöer bestående av mycket olikartade konstnärliga processer, forskningsfrågor, disciplinära handlingsfält samt analytiska och politiska samband. 

 

Trots variationen finns det några viktiga styrande frågor som binder samman de olika expositionerna i det här numret.

 

Dessa är som följer:

 

Detta nummer är ett kollaborativt initiativ och arbete i arbetsgruppen New Materialisms Embracing the Creative Arts, som är en del av projektet New Materialism: Networking European Collaboration on ‘How Matter Comes to Matter', finansierat som aktion IS1307 av COST: The European Cooperation in Science and Technology med stöd av Horizon 2020 (2014–2018). Numrets tema och många av dess artiklar och konstsamarbeten har samkonstituerat sig vid arbetsgruppens möten, som under de senaste fem åren har ägt rum i Barcelona, Potsdam, Belgrad, Maribor, Åbo och Warszawa och sammanfört konstforskare, filosofer, konstnärer och curatorer från 15 europeiska länder samt Australien och Canada.

 

Inledningsbilden till nummer 9 baseras på ett konstverk av konstnären Karolina Kucia, en av medlemmarna i gruppen och medförfattare till en av expositionerna i numret. Bilden blev 2014 logotypen, eller snarare en aktiverande symbol för New Materialists verksamhet i förhoppning om att den ska inspirera till samarbeten genom den röda ulltrådens varsamt förenande materialitet. För verket använde Kucia dokumentärt material från en workshop som leddes av John Grzinich och Tero Nauha för konststuderande i Tomar, Portugal. På workshopen, baserad på den brasilianska konstnären Lygia Clarks kollaborativa praktik, skapade de studerande ett hoptrasslat kollektiv genom att röra sig tillsammans med ulltråden. Passande nog skapades Kucias verk ursprungligen som omslagsbild till den finska översättningen av Chaosmosis av Félix Guattari (2010), en bok som spänner över etisk-estetiska praktiker för planeringen av nya kollektiv.

 

Numret är indelat i fyra delar:  Ecologies, Soundings, Visual Material Practices and Collaboratives.   

 

Ecologies: I den här delen undersöks de materiella praktikerna i miljökonst och performance som intra-aktioner eller samproduktioner med och mellan det icke humana / inhumana och det humana. Dorota Golańska fokuserar på geokonst i Jim Denevans gigantiska jordkonstteckningar. I sin material-diskursiva läsning talar hon för en intra-aktion mellan miljön och olika apparaturer och för en sammansatt praktik av hoptrasslade komplexiteter och konsten som en produktiv omstrukturering av dessa relationer. I den andra expositionen presenterar Fiona MacDonald sin Feral Practice som lämnar det självrefererande i ateljén för att kommunicera med andra varelser, som myror och rävar i en likaledes samproduktiv intra-aktion. Nathalie Blanc och Frédéric Barbes bidrag närmar sig i sin tur miljöbetingade former som koloniträdgårdar bortom motsättningarna mellan natur och kultur. I sitt arbete, förlagt till en urban kontext, föreslår de att man förflyttar sig från begreppet agens till begreppet intra-agens. I sin exposition utarbetar Mirko Nikolić och Neda Radulovic posthumanistiskt tänkande och kritiska växtstudier. Genom dessa antaganden utvecklar de en kritik av den traditionella human-centrismen i performance-studier. De angriper antropocentrismen genom att fokusera på hur intra-aktion inom konstnärliga praktiker kan utöva skarp kritik mot människans separation från andra materiella former eller dikotomiska relationer med växter och andra icke-humana agenser.

 

Soundings: Den här delen utforskar hur musikaliska ljud, särskilt de inom sångpraktiker, framträder i ömsesidigt influerande relationer med bestämda kroppsliga tekniker för ljudproduktion, estetiska preferenser, teoretiska spörsmål och frågor om kön och genus. Båda expositionerna i den här delen handlar särskilt om sångstilar och -processer relaterade till västerländsk "klassisk" sång och opera. Taru Leppänen och Milla Tiainens exposition växer fram ur deras samarbete med sångaren, röstläraren och transmannen Demian Seesjärvi. Den strävar efter ett samspel mellan Seesjärvis röst-performance, hans reflektioner om förvandlingarna av kroppen och rösten under köns/genus-bekräftelseprocessen och de teoretiska förståelse som nödvändiggjorts av Barad och andra nymaterialistiska tänkare. Genom det här samspelet undersöker Leppänen och Tiainen "klassiska" sångpraktiker som en särskild miljö för att förstå hur materialiteter och relationerna inom vilka de tar form betyder en hel del för transpersoners erfarenheter och sätt att vara och bli. I sin exposition söker Elisabeth Belgrano angripa en icke-existerande röst: en röst om precis ska till att ljuda, men som redan är möjliggjord av tankar och ord med koppling till en särskild musikstil och ett särskilt stycke och som deltar i utvecklingen av sångens materialiteter. Med fokus på ett sångmanuskript från 1600-talet utforskar Belgrano en icke/röst som metod av betydelse för sångkonsten.      

 

Visual-Material Practices: Den här delen för samman tre expositioner som tar upp och omstrukturerar olika konstpraktiker, inbegripet curatering, skulptur och fotografi genom att utforska hur det visuella oskiljaktigt trasslas ihop med det materiella. Katve-Kaisa Kontturi, Zuzana Štefková och Helena Grande Vicente studerar tre olika konstutställningar som komplexa fenomen genom att fokusera på hur utställningar äger rum, blir till, i intra-aktion med materialet och det diskursiva, och hur dessa intra-aktioner nödvändigtvis är mer än humana och sålunda motsäger curatorns entydiga roll. Med detta erbjuder de inblickar i utställningsrummets och konst-"objektets" förmåga till agens i så olika situationer som att förstå och uppleva post-internetkonst, curatering av en geopolitiskt känslig utställning och att skriva en väggtext medan utställningen tar form. I sin exposition frågar Heidi Tikka hur de svarande stickade skulpturer som hon har skapat under årens lopp kan utmana logiken i inter-aktiv konst och snarare förstås i termer av intra-aktion. För att undersöka detta tar hon upp en mångfald materiella möten som innefattar förkroppsligade handlingar av en mänsklig deltagare och den begreppsligt-tekniska-materiella iscensättningen av de element som samkonstituerar installationen som ett materiellt assemblage på en utställning. Rebecca Najdowski och Jane Vuorinens exposition tar upp två olika typer av fotografisk praktik, foto-broderier och landskapsfotografi utifrån en konsthistorikers respektive en konstutövares perspektiv. Genom att fokusera på ytspänningar visar de hur foto-broderi och landskapsfotografi inte bara handlar om "broderi på ett foto" eller "ett foto av ett landskap". I stället kan de förstås som intra-aktiva processer där ett landskap, till exempel, med sina materialiteter kan samproducera ett foto.

 

Collaboratives: Den här delen fokuserar på det potentiella i begreppet intra-aktion i relation till kollaborativ eller kooperativ konst- och kunskapspraktiker. Huvudfrågan är hur diskursiva former av kunskap tar form i intra-aktion med olika materiella praktiker och olika "kollaborativer". Den första expositionen av Helen Palmer, Jessica Foley, Vicky Hunter och Karolina Kucia presenterar ett kollaborativt utbyte mellan dessa fyra utövare med olika konstnärlig bakgrund. Genom detta utbyte föreslår expositionen nya förståelser av och sätt att presentera situerad kunskap. I synnerhet erbjuder det begreppet "parasitisk strävan" som ett medel att facilitera skiljaktiga och frambrytande kunskaper samtidigt kopplade till olika discipliner inbegripet litterär gestaltning, dans och performance. I den andra expositionen presenterar Anna Catherine Hickey-Moody sitt arbete med en transversell metod som utvecklats inom socialt engagerade konstpraktiker med barn och en vuxen publik i sydöstra London. Huvudfokus i Hickey-Moodys exposition och forskningsmetod under utveckling ligger på familjer med olika religiös bakgrund och på att ompröva själva tron som en intra-aktiv process. Slutligen ägnar sig Mika Elo i sin exposition åt att diffraktera några av sina äldre arbeten och deras gestik-element. Elo kontrasterar Barads och Niels Bohrs tankar och idéer mot Walter Benjamins mer allegoriska konstruktion. Genom att skilja på olika tankemönster och sätta ihop dem igen siktar den här expositionen på en diffrakterad tillbakablick på några av Elos arbeten.

 

Författarna och redaktörerna vill gärna uttrycka sin erkänsla för stödet från COST action IS1307 New Materialism: Networking European Scholarship on ‘How Matter Comes to Matter' för publiceringen av detta specialnummer av RUUKKU.

 

(Översättning tillagd 2.10.2018.)