RUUKKU 11 kutsu: Hur göra något med performance?

Intresset för performance, handling, praktiker och förändring förenar konstnärlig forskning och performance forskning (performance studies). Båda kan ses som delar av en vidare performativ vändning inom människovetenskaperna, påverkad av bland annat J. L. Austins språkvetenskapliga teori om performativer (How to Do Things with Words? 1962; Näin tehdään sanoilla, 2016) och idéer utvecklade utgående från den, särskilt Judith Butlers (Gender Trouble 1990; Bodies that Matter 1993) teori om kulturens performativer, identiteter som materialiseras via upprepning. Även om den performativa vändningen på sin tid inleddes som en kritik av den lingvistiskt dominerade strukturalismen, har den kritiserats för att på ett liknande sätt placera språket och det språkliga i centrum. Inom den ny-materialistiska forskningen (bl.a. Barad 2003, 2007; Van der Tuijn 2015) har det materiellas och det språkligas oskiljbarhet betonats. Via den posthumanistiska forskningen (t.ex. Ó Maoilearca 2015, Braidotti 2013) utvidgas det performativa att gälla även icke-mänskliga dimensioner; performance är inte enbart en människoaktivitet.

Austins performativer är inte sanna eller osanna som konstateranden, utan lyckade eller misslyckade beroende på huruvida de skapar den önskade förändringen i världen. Inom konstforskningen har till exempel Dorothea von Hantelmann (2012) frågat hur göra något med konst, och inom performance forskningen har Edward Scheer å sin sida frågat hur göra något med performance konst (How to Do Things with Performance Art? 2014). Inom konstnärlig forskning har Barbara Bolt (2008; 2016) nyligen återvänt till frågan om dess performativa karaktär och utmanat oss att tänka på vad den konstnärliga forskningen producerar, på dess effekter. Tillämpade på den konstnärliga forskningen kan performativen utmana kunskapens natur: den konstnärliga forskningen opererar inte på skalan sant och osant utan snarare i förhållande till den förändring i världen som forskningen förorsakar.

I forskningsprojektet How to do things with performance? (2016-2020) finansierat av Finlands Akademi har vi sökt svar med hjälp av några begrepp, som fabulering, fiktionering (fictioning), inramning, åter-fantiserande (re-imagining) och upprepning. Fabulering hänvisar här till det sociala sätt som vi skapar gemensamma betydelser på. Fiktionering är däremot en form av tänkande som inte eftersträvar något slags korrespondens med det verkliga eller reella. Upprepning med variation kan förknippas med inlärning, hur verkan befästs, men också till skapandet av skillnader. Dessa verb är givetvis in de enda som är viktiga för performance, för föreställningar och för att uppträda. Vi bjuder alla som är intresserade av ämnet att föreslå och visa hur och på vilka sätt något kan göras, produceras och förorsakas med performance.

Performance eller att uppträda, uppföra, kan således tjänstgöra som en central forskningsmetod, som ett medium för forskningen eller bidra till att presentera forskningsresultaten. På vilket sätt sker forskning med hjälp av performance i praktiken? Hur och vad kan göras med performance? Vad är den konkreta forskningsdimensionen i performance eller i att göra något med performance? Ifall att göra något med performance sker med performance som medium, vad och hur vet vi om detta medium genom att göra? Och performance forskningen (performance studies) då, där en föreställning eller en performance kan vara förutom ett forskningsobjekt också ett analytiskt verktyg, en lins att betrakta företeelser genom? Vad sker med performance i och med dokumentation och skrivande, i synnerhet i ett internationellt flerspråkigt sammanhang där ord, dokumentationer och praktiker uppfattas på olika sätt men delas via internet?

Vi ber om expositioner och debattinlägg med anknytning till vårt tema för det elfte numret av RUUKKU. Annette Arlander, Hanna Järvinen, Tero Nauha och Pilvi Porkola är ansvariga redaktörer för numret. 

Vi ber er att utforma era förslag eller utkast till forskningsexpositioner i RC-katalogen http://www.researchcatalogue.net/ OBS. Man måste ha användarrättigheter och vara registrerad för att kunna använda katalogen (se under "register"). Förslagen ska laddas upp på RC-plattformen (under "publish", "submit" och "Ruukku") senast 30.3.2018. Expositionerna förväntas vara färdiga 20.6.2018

RUUKKU är en mångdisciplinär, referentgranskad tidskrift för konstnärlig forskning, lanserad år 2013. Den använder sig av den internationella publiceringsplattformen och databasen för konstnärlig forskning, Research Catalogue (RC), som möjliggör multimedial publicering. RUUKKU publiceras av Konstuniversitetet, Aalto Arts –universitetets högskola för konst, design och arkitektur och Fakulteten för konst vid Lapplands Universitet. RUUKKUs publikationsspråk är finska, svenska och engelska.