RUUKKU 4:

Processen i konstnärlig forskning

Är processen något som konstnärerna tar till när de inte längre vet vad de håller på med? Är uppmaningen att lita på processen ett exempel på konstundervisningens mystifierande uttryckssätt eller åstadkommer den konstnärliga processen underverk liknande alkemisternas omvandlingar? Utgör processbeskrivningen den konstnärliga forskningens huvudfåra eller är den ett kunskapsproducerande arbetsredskap för den ambitiösa konstnärliga forskaren? Kan processen bli ett medium för forskningen? Och hurudana är de institutionella processer som byggs upp kring den konstnärliga forskningen?

Olika processer är en oskiljaktig del av såväl konstutövande som forskning. Sedan 1960-talet har "process" varit ett av samtidskonstens magiska formuleringar när det gällt att förmedla verk som växer fram med tiden eller förändras till sin form till betraktare, åhörare och deltagare. Upprepningar, variationer och verk baserade på interaktion är exempel på hur man med kompositionella medel betonar det eventbaserade och föränderliga i stället för det enhetliga, monolitiska och intakta konstverket. Att jämföra variationer eller analysera förvandlingar är välbekanta metoder inom den konstnärliga forskningen. Inom scenkonsterna är processen väsentlig emedan konstnärens skicklighet och förståelse växer fram och ackumuleras kroppsligt. Förståelsen byggs upp i det gemensamma interagerandet mellan musiker, skådespelare eller dansare, och man kan tala om möten mellan okända skikt eller i Foucaults anda om färdighetens arkeologi. Att öppna och artikulera de konstnärliga processerna har ansetts vara en av den konstnärliga forskningens huvuduppgifter. Å andra sidan är utvecklandet av nya interaktionsprocesser en del av samtidskonstnärers och även konstnärliga forskares samhällsuppgift. Processer kan undersökas i förhållande till vad man utgått från eller vart man är på väg. Och som Michael Schwab skriver i ledaren till sjätte numret av JAR (Journal for Artistic Research) (http://www.jar-online.net/index.php/issues/editorial/488), när det gäller konstnärlig forskning är det inte självklart att det är klokast att publicera en artikel eller rapport först när processen är avslutad.

Med utgångspunkt i dessa centrala och som vi hoppas för många forskare intresseväckande frågor, tar vi gärna emot forskningspresentationer, projektpresentationer och debattinlägg från forskande konstnärer inom olika områden.

RUUKKU är en mångdisciplinär, referentgranskad tidskrift för konstnärlig forskning, lanserad år 2013. Den använder sig av den internationella publiceringsplattformen och databasen för konstnärlig forskning, Research Catalogue (RC), som möjliggör multimedial publicering. RUUKKUs publikationsspråk är finska, svenska och engelska. Temat för det fjärde numret av RUUKKU, som publiceras våren 2015 är "Processen i konstnärlig forskning". Se http://ruukku-journal.fi/sv. Vi bjuder in alla som sysslar med konstnärlig forskning – från såväl den akademiska världen som konstvärlden – att tillsammans med oss göra RUUKKU till en intressant, användbar och framgångsrik publikation.

Vi ber er utforma förslagen eller utkasten i RC-katalogen http://www.researchcatalogue.net/. OBS. Man måste ha användarrättigheter och vara registrerad för att kunna använda katalogen (se under "register"). Förslagen ska laddas upp i RC-katalogen (under "publish", "submit" och "Ruukku") samt skickas per e-post till annette.arlander@uniarts.fi och markus.kuikka@uniarts.fi senast 15.2.2015.